måndag 25 januari 2010

Barn-namn

Visst är det lustigt. Hur man väljer sina barns namn. Många har en tanke bakom. Kanske ett släkt namn som ska föras vidare. Eller en annan röd tråd som rim och samma bokstäver.

För vår del gick vi bara vår egen väg. ANTON valde vi för att det stod oss närmst hjärtat. Ett namn vi sa och valde att behålla. Aldrig diskuterades det något annat namn. Det bara blev så. ANTON var för att stanna.  Dessutom utan att vi visste att det var en pojke. Vi var väl i vårt under medvetna så säkra.

Namn nummer två var däremot svårt. En lista med åtskilliga namn och inget stämde. Inget var vi överens om. Listan på flicknamn var lika lång som pojknamn. Vad det skulle bli vågade vi inte ens gissa. En almanacka fick vi på BB för att ge oss tips. Inte hjälpte det. Men till slut så hittade vi VICTOR, och det... bebisen vi hade var ju en typisk VICTOR. Och så blev det. 
(att vi sen har samlat tre av fyra namn på tredje veckan i januari är ju en annan sak, men BB personalen fick sig oavsett ett gott skratt fast det inte hade med almanackan att göra)

Hur har ni tänk med era barns namn? 
Finns det en idé eller baktanke? Berätta!



Follow EXKLUSIV VARDAG

1 kommentar:

  1. Vår dotter har ett namn som klingar lite gammelsvenskt o det är efter min söta lilla snälla gammelfarmor.

    Sonen valde vi ett namn utan släkthärledning och svenskhet men det är ff valt med kärlek!

    Du har en award hos mig att hämta!
    kram

    SvaraRadera