Ur en lycklig sirapsseg söndag

Innan har jag varit ganska glad över att jag inte är fotbollsförälder. Känt att jag faktiskt slipper dessa tidiga mornar, stå i regn och se fotbollsmatch efter fotbollsmatch. Men jag kan nu erkänna. Nu är jag glad över att vara fotbollsförälder. Vilken lycka att se dessa små killar kämpa från tidig morgon och när har den tydliga vinnarinstinkten framme. Underbart och jag är minsann en av de som hejar mest. Och tåras när mitt eget barn gör mål. Rakt i krysset. Underbart glädjande. Tre vunna matcher av tre spelade. Kan det bli bättre?!

Att detta sedan genererade en sirapsseg söndag. Alla trötta efter att ha stigit upp kvart i sju när man igår kom hem klockan halv två från kräftskiva. Men man får skylla sig själv. Och det är absolut värt det. För när man står där i sin regnjacka. Äter den klassiska korven och dricker kaffe ur plastmugg. Då är man fantastiskt glad att man är den fotbollsförälder som man innan strävade efter att inte bli. Nu är jag både glad och stolt över det!